Skriven av: Thomas Wedérus
Söndagen den 24 september 2023 skedde en sammandrabbning mellan en tungt beväpnad milisgrupp och den kosovanska polisen i norra Kosovo. Enligt premiärminister Albin Kurti kommer ingenting längre vara sig likt. Den serbiska lokalbefolkningen i norr befarar att han har rätt.
På bussen från Montenegro till Kosovo får jag höra av en av de andra passagerarna att det tidigt under morgonen skett ett attentat utanför norra Mitrovica– precis dit jag är på väg. En grupp kosovoserbiska män hade skjutit ihjäl en kosovoalbansk polis i ett bakhåll. En djupt tragisk händelse sig. Men det visar sig snart bara vara början.
I Pristina och Mitrovica hänger Kosovos flagga på halvstång de kommande dagarna. Landssorg har utlysts för
polisen som miste livet. Men händelseförloppet är oklart. Rapporteringen från polis och myndigheter lämnar många frågetecken. Den officiella redogörelsen är att en polispatrull ska ha stött på 30 tungt beväpnade män som blockerat vägen in till byn Banjska utanför Mitrovica. Männen, som officiellt beskrivs som terrorister, ska i sammandrabbningen ha valt att belägra byns ortodoxa kloster. Först efter ett dygns stridigheter fick polisen kontroll över situationen. Tre av männen sköts ihjäl, två greps och resten flydde därifrån över gränsen till Serbien.
Nexhmedin Spahiu, politisk analytiker och grundare av radio- och tv-stationen RTV Mitrovica, berättar om sin syn på det hela på sitt kontor i centrala Mitrovica.
– För det första gissar jag att västerländsk underrättelsetjänst måste ha tipsat polisen. Annars är det inte rimligt att de ska ha varit så beredda. För det andra gjordes tydligen en överenskommelse med den här gruppen. Vem som gjorde den och varför vet ingen. Men man lät dem gå. Det finns videoklipp på när de beger sig därifrån utan att polisen försöker hindra dem.
Sedan Kosovos självständighet 2008, som Serbien aldrig har erkänt, har många ur den serbiska befolkningen i norr valt att lämna Kosovo på grund av förtryck och diskriminering. Förhandlingarna mellan länderna har sedan dess främst handlat om att Serbien vill att kosovoserber ska få säkerhetsgarantier och ökad autonomi medan Kosovo, å andra sidan, vill att Serbien ska erkänna deras självständighet. Där har förhandlingarna låst sig.
– Ingen vill ta det första steget. Så som jag ser det måste väst sätta större press på Serbien. De har möjlighet att göra det. De kan övertala Serbien om att acceptera vår självständighet, och det skulle vara det enklaste sättet att stävja den serbiska nationalismen och skapa stabilitet här, säger Nexhmedin Spahiu.
Efter att polisen omringat och spärrat av Banjska, sökt igenom hus och fordon gick de ut med vad de hade hittat. Flera misstänkta personer greps och en arsenal av vapen konfiskerades. Listan påminner mer om utrustningen för en liten armé än en terroristgrupp. Bland annat beslagtogs granatkastare, raketgevär, handgranater, 30 AK47:or, prickskyttegevär, ett hundratal militäruniformer, ett bepansrat fordon och 24 stadsjeepar. Dessutom radioutrustning, diverse verktyg samt tillräckligt mycket proviant för att, enligt rapporten, ”räcka ett långt tag”. Hur all denna utrustning kommit in till Kosovo är det ingen som vet. Men det är tydligt att det hade kunnat gå mycket värre om inte polisen ingripit i tid.
– Jag hade aldrig trott efter Kosovokrigets slut att jag skulle sitta här 24 år senare och prata om hur nära vi är ett nytt krig. Men så är det. Vi är nära krig, säger Nexhmedin Spahiu.
– Det jag misstänker är att de här terroristerna tillförsetts med vapen av Belgrad och att deras syfte var att skapa en revolt, beväpna ett hundratal lokalbor för att sedan belägra norra delen av Kosovo.
Om planen hade lyckats, menar Nexhmedin, skulle Serbien ha fått ett bättre förhandlingsläge och dessutom kunnat berättiga att gå in med militära styrkor i området med syfte att skydda den serbiska befolkningen – på liknande sätt som Ryssland lyckades göra med Krimhalvön 2014.
Belgrad förnekar dock allt samröre med milisgruppen. Serbiens president, Aleksandar Vucic, menar i stället att detta är resultatet av Pristinas förtryck mot den serbiska minoriteten och att det handlar om lokalbor som fått nog.
På den norra sidan av Mitrovica får jag tag i en fixare, Petar. Han har växt upp i området, har serbiska som modersmål och tycks känna alla. Så fort jag bett honom om lokalbor att intervjua börjar han ringa runt. Ett tiotal samtal senare har de flesta tackat nej till att prata med mig. De är rädda för repressalier om de pratar med media.
Men ett par tackar ja. En av dem är Ana Ivkovic, 36. Hon kommer från grannorten Zvecan men har bott de senaste tio åren i Mitrovica. Enligt henne är det omöjligt att veta vad och vem man kan lita på nu.
– Uppgifterna vi får från media vet vi måste tas med en nypa salt. Det rapporterades om 30 beväpnade personer, och vi försökte räkna antalet på bilderna som släppts. Vi fick det bara till ett tiotal utöver de som sköts ihjäl eller greps.
– Jag vet inte om man kan lita på listan över konfiskerade vapen heller. Hur ska 24 bilar fulla med vapen ha kunnat undgå att dra åt sig uppmärksamhet från både polis och lokalbefolkning? Och varför valde man att belägra ett kloster? Inget av det här går ihop. Vi vill bara ha sanningen. Oavsett vad den är, säger Ana Ivkovic.
Spänningarna har grott i norra Kosovo de senaste två åren, i synnerhet sedan vårens kommunala borgmästarval. Valet bojkottades av nästan hela den serbiska befolkningen, vilket resulterade i att kosovoalbanska borgmästare tillsattes i de fyra norra serbien dominerade kommunerna, inklusive norra Mitrovica. Detta ledde i sin tur till upplopp i slutet av maj där ett 20-tal fredsbevarande Nato soldater och ett 50-tal serbiska demonstranter rapporterades ha skadats.
Efter händelserna i Banjska befaras nu att den kosovanska polisen, som även den består så gott som uteslutande av kosovoalbaner, kommer sätta press och göra tillvaron svårare för serberna genom godtyckliga gripanden och husrannsakningar. Detta ökar i sin tur risken för våldsamma reaktioner mot polisen, menar Ana Ivkovic.
– Risken för eskalering är enorm. Fler poliser kommer bara öka spänningarna. Det är svårt att förklara stämningen och situationen nu eftersom det här är helt ojämförbart. Vi har aldrig varit med om något liknande. Folk är rädda. Rädda för att uttrycka sina åsikter, rädda för vad polisen kommer göra och vad som kommer hända härnäst.
Många är förvånade över Banjska-händelsen. Men indikatorerna för en väpnad konflikt har funnits länge. Det berättar Srdjan Simonovic, säkerhetskonsult och chef för icke-statliga organisationen Human Center Mitrovica.
– Vi förutsade redan i en rapport i november förra året att det skulle ske en väpnad konflikt här i september. Vi har kunnat se tydliga tecken på att gränsen för vad den serbiska befolkningen kan tolerera har nåtts.
Srdjan Simonovic är själv troende och brukar besöka klostret i Banjska varje söndag. Denna söndag var inget undantag, men på väg dit fick han ett samtal därifrån om att inte komma.
– Jag fick höra att det pågick skottlossning överallt. Det verkar ha varit fullständigt kaos. Jag blev ombedd att höra av mig till de andra som brukar komma och säga åt dem att hålla sig borta.
Enligt honom är det tydligt att väst måste ingripa.
– Det här borde vara en särskild zon, skyddad av EU eller annan internationell institution under en lång tid framåt, åtminstone fem år men helst mycket längre. Och det måste ske en oberoende utredning av vad som egentligen hänt. De kosovoalbanska utredarna är säkert skickliga, men de är också under enorm politisk press.
Under min sista dag i Kosovo lyckas jag till slut få till en intervju med den nytillsatta kosovoalbanska borgmästaren för norra Mitrovica, Erden Atiq. Han tar emot mig på sitt kontor i kommunhuset.
– Jag är medveten om att valdeltagandet bara låg på drygt 3 procent. Men det stoppar mig inte från att jobba dag och natt med att göra kosovoserbernas liv i den här staden bättre. Jag vill göra det tydligt att jag är tillgänglig för folket.
– Mitt budskap till kosovoserberna är att de inte ska vara rädda utan att de kan lita på regeringen och på kommunstyret här. Vi är väldigt måna om deras mänskliga rättigheter. Samtidigt behöver de tydligt ta avstånd från de som ligger bakom terroristattentat, barrikader och våldsdåd, säger Erden Atiq.
Några svar om milisgruppen, vad deras intentioner kan ha varit, hur vapnen kunnat komma över gränsen och varför de tycks ha tillåtits att fly, kan han inte erbjuda.
– Det är upp till andra institutioner att svara på. Det jag kan säga är att gränsen i norr är mer bräcklig än andra gränser och väldigt svår att kontrollera.
Under helgen sker ytterligare utvecklingar. Jens Stoltenberg meddelar att Nato är beredda att skicka ytterligare fredsbevarande styrkor till Kosovo. Milan Radoicic, vice partiledare för det ledande kosovoserbiska partiet Serbiska Listan, avgår efter att ha erkänt sig ligga bakom organiserandet av milisgruppen i Banjska. Han förnekar dock att Belgrad ska ha haft något med det att göra.
Samtidigt har serbiska trupper med artilleri och stridsvagnar börjat ansamlas vid gränsen till Kosovo, vilket har skapat oro för en kommande invasion. Men enligt Nexhmedin Spahiu ska farhågorna inte överdrivas.
– Serbien kommer inte gå in med armén i Kosovo. Inte den här gången. Trupperna kommer dra sig tillbaka. Däremot kommer Serbien försöka skapa nya incidenter för att distrahera från misslyckandet i Banjska.
Comments