top of page
  • Skribentens bildKrigshistoriepodden

EXTRAMATERIAL Dak To

Den här texten är tänkt som en companion piece som du kan använda för att hänga med i 2024:a års långsavsnitt om slaget vid Dak To. Mycket bilder, kartor och allmänt grimdark blir det.

Lê Duẩn

Lê Duẩn
Lê Duẩn

Lê Duẩn valdes till Förste Sekreterare av  Hồ Chí Minh 1959 på grund av att han ansågs lojal, trodde starkt på återförening samt hade mäktiga vänner. Det är lätt att tänka sig här att han var något av ett politiskt djur. Förste Sekreterare var näst mäktigaste posten efter generalsekreterare dvs Hồ Chí Minh. Detta gjorde honom till de facto chef i många sammanhang då Hós hälsa redan här börjat svikta. 


Tillsammans med hökarna Lê Đức Thọ, chef för Organisationsdepartementet och Nguyễn Chí Thanh, General började Lê Duẩn roffa åt sig mer makt genom att helt enkelt ta egna beslut utanför den gängse processen.1964 blev Hồs hälsa sämre varpå Lê Duẩn tog på sig än mer ansvar makt. Vid 1965 Lê Duẩn brutit kontakten med Hồ och mer eller mindre neutraliserat honom politiskt även om Hồ formellt fortfarande var Generalsekreterare. Statskuppen som Mattis nämner är därmed utdragen och sker gradvis vilket är varför ingen utanför Nordvietnam hade någon aning om att Lê Duẩn hade säkerställt sin plats på tronen.





Vietnam vs Korea

Karta över Vietnam och vem som kontrollerade vad 1957
Lätt att förstå att man var rädd för att Kina skulle lägga sig i igen. I mitten av landet nära där Laos, Kambodja och Vietnams gränser möts hittar du Dak To.
Karta över Korea 1953
Koreakriget där kinas logistikleder påminner om Ho Chi MInhleden

Vilka är aktörerna?

I avsnittet hinner vi kanske inte riktigt ta upp alla stridande parter i Vietnamkriget – det hör ju inte riktigt till slaget, för där är det bara reguljära Nordvietnamesiska armén som är motståndaren (och de lägger vi ut texten om skulle jag vilja påstå). Men alla andra, vilka är de?

“Viet Cong”

Sydvietnams nationella befrielsefront (vietnamesiska: Mặt Trận Dân Tộc Giải Phóng Miền Nam Việt Nam: lägg det på minnet. Eller inte), förkortat FNL från franskans namn på organisationen (franska: Front National pour la Libération du Sud Viêt Nam. Ära!). Skapad nästan omedelbart efter uppdelningen av Vietnam 1954 bedrev denna kommuniströrelse till en början agitation och politisk verksamhet i Sydvietnam. I alla praktiska hänseenden var det en förlängning av kommunistregimen i Norr.

1959 påbörjades den väpnade kampen, och nu pratar vi väldigt prototypiska “skjut officerare på gatan”-överfall. Åttonde juli –59 dödade VC två amerikanska militära rådgivare i Biên Hòa: de första amerikanska dödsoffren i kriget.

Denna väpnade kamp, som började beskedligt med några fåtal repetergevär, ökade successivt i omfattning och frekvens. Bombningar av restauranger och hotell som ARVN eller amerikaner nyttjade var legio, samt mord av statsanställda.

Högvattenmärket för Viet Cong kom med tetoffensiven i januari 1968. Viet Cong hade fått order från Hanoi att gå all-out: 80 000 kommunister slog till mot tusentals byar och städer. Gensvaret från de 900 000 amerikanerna i Vietnam betydde slutet för Viet Cong som en effektiv stridande organisationen. Förlusterna blev förödande, och Viet Cong skulle under resten av kriget mer eller mindre agera som en slags stödfunktion till Norvietnamesiska armén.

“Montagnarderna”

En samlingsterm för en mängd etniska grupper i Vietnam, där det de har gemensamt är att de “bor i bergen”. Ja ni hör, rätt oprecist. De är oftare, men inte alltid, kristna. Så givetvis blev USA helt förälskade i denna “folkgrupp” och började utbilda, beväpna och leda dem i sitt eget gerillakrig mot NVA:s förband. Centrala Högländerna i Vietnam, särskilt de delar där Ho Chi Minh-leden dyker in från Kambodja, blev slagfält för USA-tränade montagnarder. Uppskattningsvis 40 000 montagnarder stred för USA, och de var mycket uppskattade för sin motivation, djungelkunskap och färdigheter att spåra. Alltså nästan exakt som vi och norrmännen använde samer under andra världskriget. Minus väldigt mycket våld såklart.

"173. Luftburna brigaden"

De blev uppställda 1917 och var en renodlad infanteribrigad och tillhörde 87e Divisionen som blev skickade till Frankrike för att delta i VK1 men hann aldrig sättas in. Efter hemkomst blev brigaden avaktiverad i två år innan de kom tillbaka och omorganiserades till att vara en självständig infanteribrigad snarare än en del av en division. Som självständig brigad deltog förbandet i flera offensiver i VK2 varpå de blev inaktiverade 1951.


Per har faktiskt fel i podden när han säger att 173e var en del av Band of Brothers 101a divisionen under VK2. De var en infanteribrigad men i samband med att de blev aktiverade blev de också adlade till luftburna 1961. Då fick de element, dvs 1a och 2a Bataljonen, från 503e luftburna infanteriregementet som dock slogs i Stilla Havet i VK2.


Brigaden fanns på plats i Vietnam 1965-1971 och förlorade totalt 1533 man. Som Mattis nämner så innebär såklart detta inte att det var samma soldater som tjänstgjorde då de roterade hela tiden. Det påverkade stridsvärdet och kompetensen avsevärt då dyrt erhållna erfarenheter ofta gick förlorade i samband med att en kull roterades ut och nya oerfarna värnpliktiga roterades in. Totalt sett fick förbandet över 7700 utnämningar och medaljer där majoriteten (6000+) var Purple Heart som tilldelas den som skadats i strid. 


Efter kriget inaktiverades brigaden och förbandet fördes över till 101a luftburna divisionen. Brigaden återaktiveras igen först 2000 för att delta i USAs krig mot terror där den deltog i både Afghanistan och Irak fram till 2015.

"ARVN"

Lyssna på vårt avsnitt om ARVN HÄR


NVA:s struktur

Som nämts i avsnittet så var NVA:s struktur triangulär hela vägen från stridstrissen upp på arménivå. Så här såg i bästa fall en infanteribataljon ut, men i praktiken hade de givetvis galna vakanser och utrustningsbrist.

org karta över NVA

Hammare och Städet (Search and Destroy)

Efter ungefär 35 minuter in i avsnittet nämner vi hammare och städet-operationer. De går alltså ut på att man med hjälp av ett mobilt förband (“hammaren”) driver fienden framför sig mot ett statisk förband (“städet”), fångar upp fienden och förintar honom. I teorin. Detta har använts med varierande framgång genom krigshistorien, från slaget vid Caen 1944, över Dak To till åtminstone likartade operationer i Afghanistan.  


Bilder: NVAs förutsättningar och rörelsekartor av Dak To


3 krigsfångar få vatten av amerikanska soldater
3 krigsfångar som har tofflor gjorda av däck på sig
Återskapad NVA-soldat i form av vaxdocka
Återskapad NVA-soldat i form av vaxdocka. Observera SKS:en med infälld bajonett. Källa: Wiki Commons
Pojke bärs in för operation i ett träsk
Den minst sanitära operationen i ett träsk. Källa: Vo An Khanh/Patrick Chauvel Foundation

Karta över stridsrörelser nära Dak To
Till vänster är första kontakten i närheten av kulle 875. Stridskontakten längst till höger är kulle 1338. Källa Wikimedia Commons
Stridskarta över fas 2 i slaget om Dak To
Nu flyttar sig striden mer mot kulle 875 och förstärkningar börjar dyka upp i området för amerikanerna. Källa: Wikimedia Commons
Stridskarta över slutet av slaget om Dak To
NVA drar sig ur medan amerikanerna pushar på

Ong Thanh

Mattis nämner slaget vid Ong Thanh som exempel en annan strid där de amerikanerna fick rundligt med smörj, men vad hände där egentligen? Ong Thanh är en å i Chơn Thành-distriktet i södra Vietnam, och ligger kanske inte fullt lika oländigt som Dak To (berg) men har precis som övriga Vietnam sin beskärda del av riktigt pissig blockterräng. Den 17:e oktober 1967 – alltså bara veckor innan Dak To drar igång – ska tre amerikanska skyttekompanier från 2. bataljonen 28. infanteridivisionen stridsspana in i ett bunkersystem man upptäckt dagen innan. Nyckelfrasen här är “som man upptäckt dagen innan”. För då hamnade man i strid med Viet Cong, vilket betydde att 1. VC visste att de var upptäckte och 2. de visste på ett ungefär från vilket håll som jänkarna skulle komma.

Rörelsekarta för slaget vid Ong Thanh
När frågan om vem som jagar vem blir till en karta

Innan bataljonchefen Allen gett order om denna anfallsrörelse hade han avfärdat sina underlydandes begäran om fler förstärkning. “Behövs inte”, sa han “mina chefer tror att VC:s 271. infanteriregemente, som finns någonstans i närheten, är ordentligt försvagade.” Famous last words. Tyvärr bokstavligt talat.

För det 2. bataljonen går in i – med rätt väsentliga personalvakanser på skyttegrupperna – är ett komplext eldöverfall från en mångdubbelt flerhövdad fiende. 1400 man från framförallt 271. regementet har lagt sig på båda sidor om amerikanernas marschväg och gör en Teutonbergerskogen på dem.

A-kompaniet blir massakrerat först, och för att strö salt i såren av erövrade amerikanska M60-kulsprutor. Kompaniet tappar givetvis sina befäl först, och “leds” sedan bakåt (i vad som blir vild flykt), hela tiden jagade av vietnamesernas understödsvapen och skarpskyttar. D-kompaniet har kön, vilket gör att A-kompaniets livrädda flyende soldater flyr igenom deras stridsställningar. Så förflyter förmiddagen 17:e oktober. Sedan, som för att kunna sig “nu tar vi lunch på det här grabbar”, så sätter den vietnamesiska regementschefen in den bataljon han har haft i reserv.

“Amen skitkul hörru”, säger lag USA, vars D-kompani nu börjar smulas sönder från tre håll. Bataljonchefen Allen, vars idé allt detta var, stupar nu. Slaget vid Ong Thahn slutar med att Viet Cong tröttnar på att meja ner amerikanska flyende soldater, bryter stridskontakten och rör sig därifrån. Oklart hur många stupade eller skadade VC drog på sig, men amerikanska armén tappade – på en förmiddag – 64 STUPADE, 75 skadade och två saknade. Det är väldigt mycket för USA, och den stupad/skadad-ration vill du verkligen inte ha.


Kort sagt, fucka aldrig med Vietnam


Kommunister

Sedan nämner vi också kort fasen där Vietnam tvingas bli kommunister. Hur gick det till egentligen? För att beskriva det behövs en eller flera böcker, men kriminellt kortfattat kan man säga att det gick till på följande sätt:


Första världskriget händer, och i slutet av det bildas en hel drös länder (sad dubbelmonarki-noises). Plötsligt vaknar nationalismen och hungern efter självbestämmande till liv hos många dittills undertrycka etniska grupper runt om i världen. Ho Chi Minh dyker upp i Versaille och säger “tja, skulle vi också kunna få vara fria och styra vårt eget land? Vi har fått nog av fransk kolonialism” (Heresy! BLAM) Wilson fumlar med bollen vilket gör att Ho sätter sig på ett tåg till Moskva, som glatt berättar för honom om Bolsjevismens alla fördelar. Fast forward till beslutstillfälle två, nämligen slutet av nästa världskrig. Japan har kastats ut från Indokina. Frihet äntligen! Eller? Nix: Frankrike återkolonialiserar (se där ett rätt otrevligt ord) Indokina med USA och Storbritanniens nickande pga. det var liksom kraven från de Gaulle för att starta Nato och gå med i FN. Kohandeln här är väldigt mycket on brand när västvärlden är som värst. Vips så är kommunismen i Vietnam, vilket gjöts in landet med fulcement efter vk1, nu även fått armeringsjärn.


Äckliga djungelsjukdomar 

Jag nämner i korthet att det finns en hel del äckliga sjukdomar kopplade till Vietnamkriget. De flesta har du säkert hört talas om och jag tänker inte lägga upp bilder på dem. Kom nu ihåg:  Alla dessa sjukdomar drabbade Nordvietnameserna och Viet Cong i högre grad än de drabbade amerikanerna: sjukvården för kommunisterna var på nivån “ja tack”.  Med det sagt, välkommen till den äckligaste delen av denna companion!   

  • Malaria 

  • Viral hepatit 

  • Denguefeber  

  • Kvalsterburen fläcktyfus 

  • Murin/loppburen tyfus 

  • Leptospirainfektion 

  • Diarréer orsakade av bakterier 

Och, såklart, pesten. “Jungle rot” som dyker upp ibland som en åkomma när man pratar om vietnamkriget kan egentligen vara två olika åkommor: det kan syfta på den nekrotiserande hudsjukdom (googla inte) som drabbade soldatesken i djungeln, eller på vanlig skyttegravsfot – effekterna av båda är äckliga.  

Av alla de sjukdomar och åkommor du kan läsa om på listan ovan var det rätt få som faktiskt gick att komma till bukt med genom preventivmedicin. Malaria – som man trodde man hade koll på – slog ut mängde med soldater. Visst, kolera kunde man vaccinera emot, men inte skyttegravsfot precis.  Ur ett militärt perspektiv, hur graverande var dessa sjukdomar? Ja ur ett makroperspektiv var sjukdomar generellt ansvariga för 69 procent av alla sjukhusvistelser i Vietnam. För amerikanerna. Sjukhusvistelser. Tänk på hur satans dålig du måste vara för att inlagd på sjukhus. Här kommer en bild en underbar tabell rakt ifrån en mastig US Army report-pdf (de bästa dokumenten som internet har gett oss)  


Vill du som väldoftande arbetsgivare läsa mer om stridssjukvård har Per skrivit ett par ypperliga fredagsartiklar om "back to basic" HÄR, "kompani till bataljon" HÄR och "brigad och uppåt" HÄR.


Tabell över sjukdomar för US Army
Herrejösses massa förluster pga klimatet

Bilder: Dak To, helikoptrar och flygplan





Vad är grejen med Dak To? 

Men vad handlar hela slaget om då? Här tycker jag Mattis på ett föredömligt sätt skiter i att beskriva det, pga. För den livrädda 19-åringen under tre lager lövverk spelar det ingen som helst roll. Som extramaterial kan jag dock göra ett försök att förklara det.  


Slaget vid Dak To, vilket var del av en amerikansk operation, kom som en effekt av en Nordvietnamesisk offensiv på flera ställen längs den Vietnam-Kambodjanska gränsen. Denna offensiv var inte som du tänker dig, alltså väldiga stridsvagnsarméer som skändar länder, utan betyder “bara” att patrullerandet, eldöverfallen, mineringen mm. från NVA:s sida blev intensivare. USA kände att de ville svara. De ville “bring the fight to the enemy” genom en klassisk “search and destroy”-mission. Detta är generellt en god idé inom krigföringen men i det här fallet var det en urusel idé. Det skulle vara att helt och hållet spela på NVA:s styrkor: anfalla i otroligt bökig täckt terräng där kommunisterna kunde komma riktigt nära och förvägra USA deras övertag i indirekt eld och flygunderstöd. En överste inom Special Forces som hade plåtkoll på terrängen vädjade till general William Peers, chefen för 4. divisionen, att: "For God's sake, General, don't send our people in there .... That's what the bastards want us to do. They'll butcher our people. If they want to fight us, let them come down here where we can kill them."  


Vilket fick som resultat att Peers och hans chefer sa “Framåt” och exakt det som översten varnat för hände.  


Dak To är verkligen vietnamkriget i ett mikrokosmos.  


Avslutningsvis: F-4 Phantom ger CAS till soldater i södra Vietnam 1969


 

Gillar du detta och vill lyssna på liknande avsnitt?


Då vill vi rekommendera följande avsnitt:


Stötta Krigshistoriepodden!

Tycker du att detta verkar intressant och du vill ha mer av Krigshistoriepodden? Bli Patreon! Genom att bli Patreon på nivån "Medeltung Bandmatad Kulspruta" så får du tillgång till ALLA avsnitt som Krigshistoriepodden producerat, det är 75st Patreon-exklusiva avsnitt! Dessutom får du tillgång till vår Discord-kanal där mycket material, diskussion och allmänt häng finns. Det är även via Discord som du lättast kommer i kontakt med Per eller Mattis. Som Patreon får du även tillgång till alla våra fredagsartiklar som Per eller Mattis skriver varje vecka. Ja du ser, det är bara att klicka in dig och bli Patreon nu!


Vill du stödja Krigshistoriepodden men känner att Patreon inte är rätt för dig så kan vi rekommendera att du tittar in på vår webshop där du hittar allt från ärorika muggar och posters till tischor med bland annat vårt skyddshelgon Conrad von Hötzendorf!


905 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Kommentare


bottom of page