top of page
  • Skribentens bildMattis Bergwall

Krigshistoria för nybörjare – arméförband

Uppdaterat: 15 apr.

Förbandsbegrepp såsom ”bataljon”, ”brigad”, ”division” etc. kan vara förvirrande för nybörjare. Ergo kommer frejdige farbror Mattis att reda ut begreppen nedan.


Innan vi sätter igång finns det en sak som är värd att notera: numerärer förändras över tid och beror på land, vapenslag, osv. varför siffror kommer anges med intervaller. Somligt är under världskrigen stridande enheter, medan det i dag är utbildningsförband. I ärlighetens namn går det att hitta undantag till allt som skrivs nedan, vilket gör att man kan ifrågasätta nyttan med den här texten.


Med den brasklappen ur vägen så kör vi.


Skyttesoldat:

den enskilde individen. En rask person med strid som tänkt huvuduppgift och väntan/bli den som faktiskt förolyckas i ett krig som beredduppgift. Finns även ett otal andra former av enskilda soldater, men vi håller oss till skyttet för enkelhetens skull.


Skyttegrupp:

6–13 skyttesoldater. I regel har gruppen egna understödsvapen i stil med granatgevär, kulsprutor eller liknande. Storleken på en grupp kan avgöras av alltifrån hur många soldater som får plats i ett Stridsfordon 90 till att man vill att gruppen ska kunna ta förluster utan att helt paralyseras. En skyttegrupp leds av korpraler eller furirer (eller sergeanter under strategiska timeouten).

Värnpliktiga soldater sitter i ett stridsfordon på övning
Svenska pansarskyttesoldater när de i övningssyfte står i begrepp att förgöra en amerikansk B-styrka. Bildkälla: Minnesota National Guard

Pluton:

3–4 skyttegrupper plus en liten hög officerare som anför manskapet. Beroende på tid eller armé så kan plutonen även ha egna understödsvapen att förfoga över. En pluton leds av sergeanter eller fänrikar (ibland även löjtnanter).


Kompani:

3–4 plutoner plus en kompanistab varifrån plutonerna övervakas/leds/understöds. Precis som i fallet plutoner har kompanier ibland egna – men för det mesta tyngre – understödsvapen. Dessa indelas ibland i särskilda understödsplutoner vars uppgift det är att utgöra kompaniets grova eldkraft. Ett kompani leds av kaptener eller majorer.


Bataljon:

3–4 kompanier plus en bataljonstab. Denna sistnämnda fyller samma funktion som en kompanistab, men på en högre och mer komplicerad nivå. Ergo återfinns i bataljonen nära nog konsekvent ett logistikförband av trosskompanis storlek vars uppgift det är att förse soldater med livets nödtorft (mat, vatten, ammunition och – i fallet Österrike-Ungern – cognac). Därtill finns i regel specialiserade plutoner och kompanier inom bataljonen som kan syssla med alltifrån pansarvärn till samband. En bataljon anförs av majorer eller överstelöjtnanter.


Regemente:

1–4 bataljoner (oftast 3–4) plus regementsstab och logistikförband. Om så icke skett på lägre nivåer (och ofta även om det har gjort det) så börjar man här lägga in artilleriförband som ska vara regementets organiska resurs för tung eldkraft och indirekt eld. Ingenjörsoldater, pionjärer och mer komplexa sambandsresurser brukar likaledes dyka upp på regementen. Ett regemente anförs av överstar.


Två stridsvagnar stående på ett övningsfält
Stridsvagn 102 från Södermanlands regemente på utö. Foto: Per-Olof Rosén, Arsenalen

Brigad:

Som ett regemente, men större. En brigad kan bestå av ett antal bataljoner med fler understödsförband än vad ett regemente skulle ha, eller 1–2 regementen, eller ett regemente som kraftigt förstärkts med diverse understödsresurser. Det är lite bökigt. En brigad anförs av brigadgeneraler eller överstar.


Division:

Den högsta förbandsnivå som är spikad till en viss numerär eller organisation. Divisionen (fördelning inom svenska Försvarsmakten) består antingen av tre regementen (s.k. triangulär organisation) eller två brigader à två regementen (s.k. kvadratisk organisation) eller två regementen och en brigad. Divisionen är det förband som brukar användas som spelbricka när det gäller operationer under större, konventionella krig; f.f.a. under världskrigen. Divisionerna har alltid – om det inte gäller fattigmansarméer – tillgång till egna, omfattande artilleriresurser, egen logistik, ofta egen reparation, veterinärservice, sjukvård och en myriad av mindre understödsförband. En division anförs av generalmajorer.


Kår:

2–4 divisioner plus en kårstab fylld med allvarliga generaler och understödsförband. Kåren kan ha mer avancerade resurser såsom tyngre artilleri eller tunga stridsvagnsbataljoner. Där en division i regel går att kategorisera som exv. en infanteri-, pansar- eller fallskärmsjägardivision (osv.) och därmed innehåller samma typ av förband kan en kår utgöra ett hopplock av lite allt möjligt såsom en blandning av infanteri-, pansarskytte och pansardivisioner. En kår anförs av generallöjtnanter.


Armé:

ett ej bestämt antal kårer eller divisioner. Som ett exempel bestod tyska 6. armén (den som gick under i Stalingrad) i februari 1943 av fem kårer och en pansardivision. Vid den här nivån har förbandet ofta även egna flygresurser och en omfattande byråkrati för att hålla koll på alla personer och pinaler som ingår i det. Det är ej heller ovanligt att det även i modern tid inom armén även finns icke-militär personal såsom civila byggnadsarbetare och andra hangarounds. En armé anförs av generaler eller generallöjtnanter.


Svårläst karta över östra Europa som visar Operation Bagration 1944.
Operation Bagration 1944 i kartform. Rektanglar markerade med fyra x avser arméer, de med fem x avser armégrupper. Du förväntas inte förstå någonting av det här, annat än att krig på de här nivåerna är stökigt. Bildkälla: US Army.

Armégrupp:

Som det låter – en grupp av arméer. Den här förbandsnivån är så hög att mängden soldater omfattar mindre länder och armégruppens resurser är därefter. Antalet arméer inom armégruppen är inte fast utan kan ändras lite beroende på krigsmakten som helhets behov, i regel till armégruppchefens förtret. Armégruppens omfattning gör att den i regel ansvarar för delar av eller hela fronter. Anförs av generaler eller fältmarskalkar.


Krigsskådeplats (engelska: Theater):

En mycket högt graderad (och, förhoppningsvis, kompetent) general plus en inte obetydlig stab som för befäl över alla militära resurser inom en större region. Som ett exempel kan tas South West Pacific Area (SWPA) under Douglas MacArthur som utkämpade kriget mot Japan från Filippinerna till Nya Guinea med egna flyg-, flott- och arméresurser (inklusive australiensiska). Här någonstans (om inte tidigare) har krig nått en sådan komplexitetsgrad att generaler inte längre bara tänker på hur mycket ammunition som kommer till fronten, utan även hur stor den inhemska cigarettproduktionen är. Anförs av högdjur med många stjärnor på axelklaffarna.


Så här ser det typ ut. Betänk dock att jag upp till divisionsnivån har utgått från hur infanteriet är strukturerat. Gäller det andra vapen- eller truppslag så kan organisationen vara mer eller mindre annorlunda.


De är väldigt exakta, de där militärerna, förutom när de inte är det.

4 386 visningar4 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

4 Kommentare


Johan Fredriksson
Johan Fredriksson
15. Mai 2023

"plus en liten hög officerare som anför manskapet". Plutoner anförs alltså av generaler som inte är längre än 165 cm i strumplästen?

Gefällt mir

axelwetterlundh93
12. Mai 2023

Fråga angående Sveriges brigader. Jag har läst att Sverige idag har två st brigader som ska växa till fyra. Jag har också läst att en brigad består av cirka 5000 soldater. Jag läste också att 26000 soldater deltog i Auora 23. Hur går det ihop? 26000 är ju betydligt fler än 2*5000.

Gefällt mir
alittorin
12. Mai 2023
Antwort an

Och svenskt flygvapen och svens flotta mm. Brigaderna är armeförband, och de andra vill också vara med och bryta lans. Eller nått.

Gefällt mir
bottom of page