Boktips från Conrad
top of page
  • Skribentens bildKrigshistoriepodden

Boktips från Conrad

Vi har likt Johan Banérs "logistik" kommit över ett gäng böcker som vi tror att ni kära lyssnare kommer att uppskatta. Flera av titlarna har Mattis varit med och skrivit och alla har en beskrivning signerad av någon av oss. Alla böcker går att hitta HÄR!



 

Första världskrigets sämsta generaler - Lejon som leds av åsnor

Den här boken har JAG skrivit! Kul va?  

Oavsett handlar boken om det titeln utlovar: första världskrigets sämsta generaler. Jag, Anders Ehrnborn och Anders Frankson drog igenom nio stycken av dessa (nåja, åtta plus en amiral) och jag tycker det blev rätt bra ändå (#narcissism).  

 

Frankson skriver bl.a. om Evert (#RysslandLOL), Ehrnborn om Nivelle (ingen marseljäs på den farbrorn) och själv tog jag mig an John French, Cadorna och trumvirvel CONRAD. 

 

Faktum är att jag tror att Per baserade hela sin prata om Sankt Conrad i avsnitt sju på just det kapitlet, så cognacen är total.  

 /Mattis 







 

Stormakten växer fram 

Precis som vi blir allt mer meta och kultur/sociologi/statsvetar-pod för varje avsnitt (ungefär som att om  komiker får hålla på tillräckligt länge gör de tillslut ofrånkomligen en självutlämnande djup föreställning som heter typ “Jaget”) så behöver du inte en bok om när svenska stålet bet under stormaktstiden, du behöver en bok som förklarar hur det kommer sig  att svenska stålet bet så bra det gjorde.  

Visst, vi har Gurra Två et al. som sparkar stjärt i Tyskland under 30-åriga myset, men du har också sådana rafflande krig är tråkigt-viktiga kapitel så som “Städer och tullar”, “Immigranter” (Vallonerna byggde Sverige. Och nej, jag är inte partisk) samt “Vägen till Brömsebro”. Det sistnämnda gör att du får läsa om Lennart fakking Torstensson. Bara en sådan sak.  Det blir inte mer storsvenskt än denna bok.  

/Per 


 

Fjärde största flygvapnet - Svenska flygvapnet när det var som störst

  

Det här är en trevlig bok om svenska flygvapnet och dess – antar jag – storhetstid. Kent Zetterberg går kronologiskt igenom sagda försvarsgren – f.f.a. utifrån vilka plan som spakades, men även utifrån hur ledningssystem och annat göttigt såg ut.  

 

M.a.o. blir det lite Tunnan, det blir lite Draken, en del luftvärn, en hel del kärnvapen/hot och en och annan gubbe som ville ge alla pengar till flygvapnet.  

 

Kort och gott: kallakrigsmys.  

 /Mattis 











 

Svenska atomvapen - Utvecklingen av svenska taktiska kärnvapen och vapenbärare under kalla kriget 

All right: hur nära var vi svenskar att skaffa oss kärnvapen? Tja, planer fanns definitivt och dessa torgförs i denna bok.  

 

Boken är lite torr, men samtidigt jäkligt informativ. Det är mycket om vad som skulle ha krävts, vad som gjordes och hur man resonerade kring atombomben (inkl. hur vi tänkte att den kunde sättas in). Så utöver grågubbar på FOA som funderar över vad uran kan vara för någonting så finns här även helt sjuka saker om den krigiska potentialen i att nukea sovjetiska brohuvuden i Sverige (skulle leda till ”många problem” för svenska civila). 

 

Jag använde den till mycket av innehållet i avsnitt 84, och gillade den. 

/Mattis 








 

Alpha Tango - En svensk pansarskyttepluton i krigets Bosnien 

Detta är något så ovanligt som en personlig skildring, en bona fide soldatmemoar, från en av de tidiga Bosnienbataljonerna. Du vet, på den tiden då vi som land ännu inte riktigt smält faktumet att vi skickat ner våra soldater till en krigszon under förespeglingen att de skulle vara fredsbevarande. Igen. Man kan ju tycka att någon borde minnas Kongo, men nej.  

Fyra veckors missionsutbildning tyckte man räckte på den tiden, sedan var det bara raka vägen ner till grisigheten på Balkan. Författaren, Jimmy Julthin Alftberg, har skrivit en light-version av Krigets färger. Men en light-version av den boken är ändå rätt förbannat mörk.  


Att jämföra min mission i Afghanistan med Jimmys i Bosnien gör sig inte jättelätt: han var på skyttet, jag var på en enabler (psyops). På min mission visste man vad det här med mission innebar. Man gjorde uppföljningar, hade ordentliga utbildningar och återsamlingar för att ta hand om stressrelaterade händelser så att det inte utvecklade sig till PTSD. I den här boken får man läsa om tiden där Försvarsmakten i mångt och mycket trollade med knäna.  

Så jag är ju jag och uppskattar nästan mest skildringar av militärbyråkrati, missionsutbildning, leavestress, mm. Med det sagt: det här är the real deal. Verkligheten för de som är på mission. Läs den.  

/Per 


 

De bortglömda - Andra världskriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika 

Det här är ett försök att skildra andra världskriget med fokus på ”världs”. M.a.o. handlar De bortglömda om det som undertiteln skvallrar om: kriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika. 

 

Det här sker dels genom beskrivningar av diverse hipsterförband (dvs. diverse koloniserade folk som till sin förvåning fann sig strida för än den ena, än den andra sidan av kriget), dels på hur kriget påverkade/drabbade kolonierna.  

 

Bokens styrka är att den på allvar synliggör vk2:s globala spännvidd. Exv. skildras här hur kongolesiska gruvarbetare indirekt hjälper till med Manhattanprojektet via uranbrytning, och annat som man kanske inte riktigt tänker på när man sitter med ramsan ”Stalingrad, El-Alamein, Normandie och sedan var det klart”.  

/Mattis




 

Beredskapen 1939-1945 - Svenska krigsmakten under andra världskriget 

Det här är ett rätt behändigt översiktsverk över beredskapsåren av Kent Zetterberg. Zetterberg är professor på FHS, så han kan det här ämnet bra. 

 

Det boken ger är en nykter genomgång av vad vi hade, men inte minst vad vi fick (läs: löjligt stor styrketillväxt som resulterade i den där brakkrigsmakten som kom under kalla kriget). De olika försvarsgrenarna får sig en genomgång och boken erbjuder en hel del bilder och tabeller för de som gillar sånt.  

 Det stora säljargumentet är nog egentligen att Sverige mot slutet av kriget beskrivs ha varit ”en regional stormakt”.  

Klacken!  

 /Mattis 


 

AJ 37 Viggen - Ett under av teknisk genialitet och svensk ingenjörskonst 

Detta är en bok om Viggen.  Behövs det verkligen sägas mer? Vi pratar alltså om en hel bok om det flygplan som ger Mattis dåndimpen, flygplanet som kunde bära alla vapen och egentligen varen rymdraket med jaktrobotar. Ett litet urval över hur ball Viggen var:  

  • Gensköt och vinkade till flygplanet som USA påstod vara onåbar, SR-71 Blackbird – flera gånger! Så satans imponerade blev amerikanarna att de medaljerade piloterna 2018.  

  • Bar Bombkapsel 90 – bara en sådan grej! 72 substridsdelar demokrati som skulle sprida ett framåtlutat våldsmandat över ryska pansarkolonner.  

  • Hade en helvetisk bromsförmåga och acceleration för att den skulle kunna starta och landa på typ 10 meter cykelbana.  

  • Det första flygplanet i världen som utrustades med en dator med integrerade kretsar, vilket gjorde att piloten kunde spela pong på arbetstid. Som en bonus kunde man också helt skippa en till besättningsmedlem som annars skulle ha fått agera som bland annat navigatör, radaroperatör mm.  

  • Ett enskilt Viggen-flygplan kunde klargöras av en grupp bestående av fem värnpliktiga mekaniker ledda av en teknisk officer. Tid för detta? 10 min. För ett stridsflygplan var det snabbt.  


Har jag berättat att krig är tråkigt? Tur då att krig vinns av den som har mest tråkiga men prestandamässigt bästa “system av system”. Viggen hade tillsammans med STRIL 60-systemet en världsledande förmåga att stridsledas med igenkänning, målinmätning, spaning, inflygning och siktning, olika slag av vapenleverans samt motmedel. Utöver detta ingick automatisk funktionsövervakning samt presentation och manövrering. Du vet, viktiga saker.  

Vill du frossa mer i Folkhemmet på Krigsfot AB och det farbrorsmysiga som är krigsmakten under kalla kriget? Läs boken.  

/Per 


 

Försvaret av Norrland under Kalla Kriget 

Jag ska inte svära på det, men Sten Ekman är nog lite av nestorn när det gäller ämnet ”svenska förberedelser för att spränga sönder sovjetiska stridsvagnsdivisioner i Norrland”. I hans tidigare böcker har han borrat ner sig i det lite mer specifika så som Kalixlinjen, men i den här så tar han mer av ett helhetsgrepp. 

 

Här finns en hel del kallakrigsmys om vilka brigader som skulle spränga ryska förband var, men även mycket information om det slåtterverk av befästningar som upprättades i norra Sverige. 

Hör mer om kalla kriget försvaret i avsnitt 150!

/Mattis 










 

Slaget vid Lund 1676 - Skånska krigets blodigaste slag

Patrik Nilsson skriver med lätt hand. Med det avses att han är duktig på att skriva och i förekommande fall skriver han om det mest Sagan om Ringen som skett i svensk historia: slaget vid Lund.  

 

Han och hans medförfattare Bo Knarrström utgår i mångt och mycket från nyare rön som framkommit via slagfältsarkeologiska utgrävningar; vilket är av akademiskt intresse. Av mer generellt intresse så är det här en utmärkt beskrivning – som bl.a. låg till grund för avsnitt 42 – av ett sånt där trevligt tillfälle då svenska armén gav danskarna på tafsen. 

 

Och vem kan motstå någonting sånt?   

 

/Mattis 







 


Svensk frivillig vid Verdun 1916 – Elow Nilsson stred och dog i Frankrike

Hade det här varit en vanlig var vänlig köp denna bok-text hade jag börjat med att Elow var svensk. Men det är egentligen helt ovidkommande. Och det – att hans nationalitet inte spelar någon roll – är anledningen till att du bör läsa denna bok. Hur tänker jag? Häng med: Slaget vid Verdun är ett av de allra vidrigaste händelser som mänskligheten åsamkat sig själv. Höjden av självskadebeteende. När Mattis och jag pratar om “stålstormen” i podden är det detta slag vi tänker på. Att du är fransman, tysk, svensk eller britt spelar ingen roll. Du är avhumaniserad. Du är köttfärs. Detta slag är sinnebilden för grimdark-anspelningar och krigföring i Warhammer 40k. Allt populärkulturellt som anspelar på “mänskliga vågor” tar avsats i slaget vid Verdun.  Den går liksom inte att runda. Här har vi en ögonvittnesskildring inuti detta ofattbara helvete av en ung man som faktiskt kunde skriva (han var stringer för Veckojournalen). Just saying.  

/Per 



 

Achtung Panzer! Stalingrad och Charkov - två slag som förändrade andra världskriget

Anders Frankson är i gasen igen och har kommit med en ny bok! Eller i varje fall någorlunda ny. Achtung Panzer beskriver striderna på östfronten mellan sommaren 1942 och våren 1943. Det här är en inte helt vanlig tidsavgränsning (vanligare är att man skildrar Stalingradslaget och slutar när tyska 6. armén förintas).  

 

Vad jag gillade med den var framför allt de mindre detaljerna. De stora dragen är nog kända för de flesta som läser den här texten, men Franksons utläggningar om exv. spårbunden logistik (och tyskarnas problem med detsamma) tror jag är mindre känd.  

 

Plus att Frankson skrivit Kursk: a Statistical Analysis; vilket fan är en USP i sig. 

 

/Mattis 






 

Krigaren Lauri Törni - från vinterkriget till Vietnam

Den här boken var lite av en ögonöppnare när jag läste den. Författarna hade nämligen gjort någonting helt sjukt. De tog nämligen Lauri Törni – en av Finlands mest legendariska soldater – och anlade det där trista ”vad kan vi egentligen veta om honom, och vad är förmodligen bara vandringssägner”-perspektivet.  

 Rätt galet att det tog typ 60 år efter Törnis död innan någon orkade med det. 

Oavsett så framträder i boken en rätt svart bild av Törni, men det är en bild som förmodligen är närmare den faktiska personen än allt svärmiskt killmysande som skett under årtiondens gång. Han verkar ha varit en orolig själ som gillade att kriga; vilket typ är detsamma som att vara en rätt oskön snubbe. 

 Jag använde den här för avsnitt 40 och rekommenderar den. 

/Mattis 


 

När Skåne blev svenskt - två krig, två freder, snapphanar och försvenskning

Putin anser att 1900-talets största geopolitiska katastrof när Sovjetunionen kollapsade. Precis lika fel som han har om det har danskarna som grinar om hur de tappade de Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm samt Bohuslän och Trondhjems län. Det blev ju superbra ju! Visst, alla tog det inte jättebra, och kanske kanske gick Karl XI lite väl hårt fram. Men helt ärligt, var inte snapphanarna mest ett gäng gnällspikar? Freden i Lund och freden i Roskilde var goa händelser.  

“Men Per, är boken bra?”  

-Va? Vet inte.

Jag är alldeles för upptagen med att nynna “kanna på” och dagdrömma storsvenskt...  

/Per 










 

Blodbadet vid Omaha Beach  

Den här boken består till mycket stor del av ögonvittnesskildringar. Dessa skildrar i sin tur landstigningarna på Omaha Beach 6 juni 1944. 

 

Ögonvittnesskildringar är vad de där, men i det här fallet sticker de dock ut på så vis att många av dem är tyska (slaget skildras rätt ofta nästan uteslutande ur amerikanskt perspektiv). Boken ger nog inte ”DeT HäR äR DeN DeFiNiTiVa”-sanningeninsikt om man ser till landstigningarna på operativ nivå, men däremot så ger den en inblick i hur striderna kändes, upplevdes och luktade. Och det är rätt bra det också.  

/Mattis 

 









 

Fånge, spion, partisan 

 

Finska vinterkriget och fortsättningskriget genom ögonen på en finländsk fjärrpatrullssoldat. En sann berättelse om Matti Putkinens otroliga liv där han bland annat deltog i operationer bakom Röda arméns linjer. Som finskspråkig ingermanlandlänning och uppväxt utanför Leningrad blev han tidigt fånge och skickad in i förfärliga fängelser levande under omänskliga förhållanden. Men Matti lyckas ta sig därifrån och via spektakulära flyktvägar ta sig över till Finland där han går med i fjärrpatrullerna. Hans uppgift är nu att verka och samla information bakom fiendens linjer så återigen ger han sig in i Sovjetunionen – denna gång för att bekämpa samma land som fängslade och svek honom. 

 Jag har personligen läst denna rafflande bok med ett livsöde som taget ifrån Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Då min farfar var uppväxt i Ingermanland och som barn flydde kriget fann jag den även högst intressant då boken ger inblick i hur livet var där under den här tiden. En stark berättelse som varmt rekommenderas. Och vem vet kanske ett kommande avsnitt? 

 Hör mer om finska fjärrpatrullerna i avsnitt 23

 //Fredrik 


 

JAS 39 Gripen - Svenskt stridsflyg i världsklass 

Vet ni vem som borde sälja den här boken med ärlig marknadsföring istället för mig? Centerpartiet! Det som skulle bli JAS 39-gripenprojektet gavs grönt ljus under Fälldin III 1982. Så fakking centern har gett oss JAS. Hur kan detta inte vara det enda de kommunicerar i exakt varenda valrörelse sedan dess? Om Tage Erlander är God of War så är i alla fall Fälldin hans sidekick (War Boy?). Dessutom borde undertiteln till den här boken också vara “det lilla landet som kunde”, för små glest befolkade länder med en BNP som fattigare delstat i USA ska bara inte kunna ro ett modernt stridsflygplansprojekt i land. Det här är något som stormakter kämpar med att åstadkomma. Vid Conrads konjaksosande mustasch – hur kunde någon normalt funtad politiker gå med på detta efter Viggen-projektet (som slukade 15 procent av all militär forskning och utveckling i Sverige under 1960-talet)? För att Moder Svea är episk när hon vill, och planet blev så. Satans. Bra.  Hur bra? Buy the book and find out.  

/Per


 

MACV SOG - amerikanska elitförband i Vietnam

Gör dig redo att killmysa, för här kommer en bok av ett spaningsgruppbefäl inom Studies and Observation Group (SOG) – dvs. det hemligaste jävla förband amerikanerna hade under Vietnamkrgiet. 

 

Boken beskriver både SOG som organisation, men framför allt alla dessa vansinnesfärder i Laos och Kambodja; med allt vad det inbegriper av löjligt farliga operationer som inte erkänns av den egna krigsmakten bakom fiendens linjer. Dessutom så beskriver författaren många av sina gamla kamrater, vilka är en samling kufar; ett plus i sig. 

Hör mer om MACV SOG i avsnitt 159!

/Mattis 






 

Om svensk signalspaning - Kalla kriget 

Oftast när jag läser böcker om ett speciellt historiskt skeende eller händelse föredrar jag att ha en Lagerqvist som skriver åt en Zlatan: alltså hellre någon som kan skriva medryckande och svängigt än en expert. Det är lättare att göra en snävig författare insatt i fotboll, än att tvinga snubben som varit med om lite för många närkamper att få ur sig ett manus. Men när det gäller böcker som denna gäller andra regler. Karln i fråga var Mr. Signalspaning. Det går liksom inte att läsa sig till hans kompetens eller kunskap i ämnet. Jan-Olof Grahn var chef för FRA:s militärt inriktade verksamhet i slutet av kalla kriget och är the grand old man inom signalspaning.  

Men var, eller ens är, signalspaning viktigt för Sverige? Om vi säger såhär: du vet hur mycket försvarspolitiker våndas under sveda och värk fram pengar till försvarets materialprojekt? “Oj, oj, behöver ni verkligen mycket pengar för ett nytt stridsflygplan? Känns himla dyrt” Allt debatteras inför öppen ridå, gärna i media.  När det gäller nya signalspaningsfartyg och flygplan som används för det skickar riksdagen “shut up and take my money”-meme:n.  

/Per 


 

50 år av krig - Från Vietnam till tredje världskriget

Här är en bok som JAG har skrivit. Eller ja, jag har varit med och skrivit den. Men ändå. 

Det var jag, Anders Frankson och Anders Ehrnborn som fick i uppgift att skriva någonting om alla dessa små och stora krig som utkämpats från 1945 fram till i dag. Jag tog mig an att beskriva rwandiska armén, tredje indokinesiska kriget (dvs. det där tillfället då Vietnam spöade Kambodja medan deras hemvärn tog sig an kinesiska armén – #fakkaaldrigmedVietnam) samt den ocean av ångest som var slaget vid Hiwazehträsken under Iran-Irakkriget (det var det där tillfället då barnsoldater angrep genom gas över brinnande, elektrifierade träsk).  

De två andra herrarna körde lite Falklands, Jugoslavien, m.m., men nu handlar det här om MIG. 

Oavsett. Jag blev nöjd med min del av det hela, och tyckte att helheten blev bra. Rätt mycket hipsterheter, vilket naturligtvis är ett plus.  

/Mattis 


 

JA 37 Viggen - Svenskt jaktflyg till landets försvar 

Skillnaden mellan jaktviggen och alla andra versioner av Viggen är samma som mellan iphone 2 och iphone 12. Visst, dem ser väl nästan likadana ut men under skalet är det stört stora skillnader. Bland annat fick JA 37 skrovet förstärkt; en större och kraftigare motor; förstärkt styrsystem; en modernare radar samt fast beväpning – en 30 mm automatkanon.  Även elektroniken blev väsentligt förnyad. Men till syvende och sist är detta en bok om Viggen. Detta är en bok om Viggen.  Behövs det verkligen sägas mer? Vi pratar alltså om en hel bok om det flygplan som ger Mattis dåndimpen, flygplanet som kunde bära alla vapen och egentligen varen rymdraket med jaktrobotar.  

Ett litet urval över hur ball Viggen var:  

  • Gensköt och vinkade till flygplanet som USA påstod vara onåbar, SR-71 Blackbird – flera gånger! Så satans imponerade blev amerikanarna att de medaljerade pilotern 2018.  

  • Bar Bombkapsel 90 – bara en sådan grej! 72 substridsdelar demokrati som skulle sprida ett framåtlutat våldsmandat över ryska pansarkolonner.  

  • Hade en helvetisk bromsförmåga och acceleration för att den skulle kunna starta och landa på typ 10 meter cykelbana.  

  • Det första flygplanet i världen som utrustades med en dator med integrerade kretsar, vilket gjorde att piloten kunde spela pong på arbetstid. Som en bonus kunde man också helt skippa en till besättningsmedlem som annars skulle ha fått agera som bland annat navigatör, radaroperatör mm.  

  • Ett enskilt Viggen-flygplan kunde klargöras av en grupp bestående av fem värnpliktiga mekaniker ledda av en teknisk officer. Tid för detta? 10 min. För ett stridsflygplan var det snabbt.  

Har jag berättat att krig är tråkigt? Tur då att krig vinns av den som har mest tråkiga men prestandamässigt bästa “system av system”. Viggen hade tillsammans med STRIL 60-systemet en världsledande förmåga att stridsledas med igenkänning, målinmätning, spaning, inflygning och siktning, olika slag av vapenleverans samt motmedel. Utöver detta ingick automatisk funktionsövervakning samt presentation och manövrering. Du vet, viktiga saker.  

Vill du frossa mer i Folkhemmet på Krigsfot AB och det farbrorsmysiga som är krigsmakten under kalla kriget? Läs boken. 

/Per 


 

Eldsprutor

Problemet med den här boken är titeln. ”Eldsprutor” låter fånigt, ”eldkastare” låter diaboliskt – och jag skiter i vad Försvarsmakten säger i frågan. 

 

Oavsett handlar boken rätt och slätt om just eldkastare (bite me!). M.a.o. är den en genomgång av hur detta – förfärligt nasty – vapen uppstod, utvecklades och användes. Så … vill du veta saker om eldkastare, köp den. 

 

Känns lite svårt att tillägga så mycket mer än så. 

 

/Mattis 







 

Instruktionsbok Kulspruta 58

Om du ens klickat in på den här bokens sida så vet jag en del saker om dig:  

  1. Du har handskats med en 58:a tidigare.  

  2. Du är redig. 

  3. Du är ingen som behöver fjantigheter som “handling” eller “medryckande text” för att njuta av en bok.  

Som du ser pekar allt ovan på att en instruktionsbok om en krigsvinnande – säg det i kör – Medeltung Bandmatad Kulspruta är något för dig. Att bara ha den här tronandes i bokhyllan ger dig +200 i värnkraft.  

/Per 




 

Boghammar marin - En varvsepok över 100 år i fyra generationer 

Du behöver veta två saker om den här boken. För det första att utgivaren är Trafik-Nostalgiska Förlaget. Jag låter det sjunka in.   Boken svämmar alltså över av ohämmade mängder farbrorsmys, blåställskänsla, redighet och rälsbussaura. Kan man ens vara svensk och man i någon ålder utan att äga en bok från Trafik-Nostalgiska Förlaget? Tvek på den. För det andra är det att ämnet på boken (nu kommer vi äntligen till det) är Boghammar Marin, det lilla varvet som kunde. Kunde, som i levererade 50-talet snabbgående patrullbåtar till Iran under tidigt 80-tal, vilka direkt gjordes om till improviserade stridsbåtar för Iran-Irak-kriget och senare användes mot oljetankers. “Boghammar” har sedan dess blivit synonymt med “vi slänger ihop en krigsbåt med det vi har” på samma sätt som “technical”. En stycke helt episk modern krigshistoria som doftar lite storsvenskt ändå.  

/Per 




 

SAAB 29 Tunnan - Svenska flygvapnets storhetstid

En översikt av 29 Tunnan, whats not to like?  

 

Nä, men ärligt. Det här är boken som jag lutade mig rätt tungt mot för avsnitt 57, och jag gillade den. Grejen är att den är rätt lagom om man vill veta mer om Tunnan, samtidigt som författaren går igenom alla versionerna och den totala desperadoera som rådde inom Flygvapnet vid tiden. Dessutom så innehåller den flera intervjuer med svenska Tunnanpiloter som berättar lite allt möjligt om luftstrid i Kongo, napalmbombningar på spottavstånd från svenska värnpliktiga och annat high chaparall. 

 

Bra skit, med andra ord. 

/Mattis







 

En dag med STRV 103

 

Finns det något härligare än när förvaltningssverige cringe-kopierar andra länders lite “crazy” grepp? Eh, ja! Men strunt i det och beskåda denna läckerbit: det är alltså i alla praktiska hänseenden en serietidning från 70-talet (extremt daterad stil) där vi får följa en värnpliktig pansarsoldat som ska lära sig sin stridsvagn 103. Hela detta grepp är 100% inspirerat av de där illustrerade instruktionsböckerna som gavs ut till amerikanska soldater under Vietnamkriget som visade hur man skulle rengöra sin M16.  


Vår utvalda pansarsoldat gör alla felen med vagnen så att du, särskilt utvalda värnpliktige, inte ska göra dem i verkligheten. Under punkten “kolla styrning/bromsar” illustreras en tokighet när soldaten bromsar för hårt för att han ser en snygg tjej och far som en raket ut ur vagnen: obetalbart! Vart får de allt i från? Med all min spydighet ovan ur vägen så tänker jag mig ändå att det här pedagogiska greppet funkar: om jag tvingar mig själv att komma ihåg något från SoldF 2000 som vi skulle kunna utantill är det 1. bilderna 2. illustrationerna.  Så vem är jag att klaga på den otroligt lökiga stilen och bror duktig-andan i texten?  

/Per 


 

Livet bakom järnridån under kalla kriget

Det här är en svinintressant bok. 

 Så.  

Köp den. 

 Men okejrå, du kan få lite mer information. Det här är Sigge Lindqvists (han var bl.a. viktig för att TolkS skulle upprättas) reseskildringar bakom järnridån. Det han skildrar här är en mängd kulturer som lagts under en våt filt av totalitär kommunism, men som fortfarande existerar eftersom folk inte låter sig hunsas med hur som helst (en polsk officer Lindqvist träffar säger någonting i stil med att ”alla polacker är mer eller mindre röda eller vita, men alla har vi en rödvit själ”).  

 

Det man får läsa om här är mycket om det surrealistiska vardagslivet som ändå skedde på fel sida av muren. Det ger en smått unik inblick i de där gamla kollapsade kommunistsamhällena som jag tyckte var otroligt intressanta att läsa.  

 Så köp den. Den är bra!  

 /Mattis 






 

De svenska brigaderna under kalla kriget 

Det här är en sån där bok som är lite svår att beskriva eftersom titeln säger det mesta. 

 

Den handlar om de svenska brigaderna under kalla kriget. Så en hel del information och hur de fungerade (samt hur de var tänkta att fungera).  

 

Det här är inte en bok för alla, men är du intresserad av förbandsstrukturer, TOE och mer av nuts and bolts-perspektivet på en krigsmakt så bör du gilla den.  

/Mattis 












 

Skogsbröder:  den väpnade kampen i Litauen mot Sovjetockupationen 

Du och jag har den obeskrivliga turen att leva i en tid där det finns åtminstone två stycken moraliskt solklara sidor i två väpnade konflikter: den mot IS i Syrien och Irak när det begav sig, och den mot Ryssland i Ukraina. Var och en som väljer att använda våld på plats mot dessa aktörer är en hjälte.  

Så har det verkligen inte varit tidigare, men en av de lika moraliskt klockrena väpnade kamper som utspelades under kalla kriget var Skogsbrödernas kamp mot Sovjetunionen i Litauen. “Skogsbröderna... ? Är inte det en av gängen i Bumbibjörnarna?” tänker du. Skäms på dig! När Sovjetunionen 1944 ockuperade Baltikum inledde tusentals män och kvinnor en desperat och blodig kamp som pågick långt in på 50-talet för att återfå den förlorade friheten. Boken du nu tänker köpa (efter den där fadäsen ovan har du inget val) berättar om det väpnade motståndet i Litauen, ingående och personligt skildrat av partisanledaren Juozas Lukaa. Boken är illustrerad med kartor, vapenskisser och ett stort antal unika bilder tagna av sovjetiska säkerhetstjänsten och litauiska motståndsrörelsen under ett krig som, trots att det pågick så nära Sveriges gränser, förblivit nästan okänt på denna sida av Östersjön. 

/Per 


 

Karolinska Armén - De fruktade ingen utom Gud 

 

KANNA PÅ, KANNA PÅ; KANNA PÅ, KANNA PÅ; VI ÄR FRÅN SVEALAND! MED HUNDRATUSEN MAN … 

 

Vill du ha mer info än så? 

Okejrå. 

 

Det här är något så ovanligt som en modern bok om karolinerarmén i fält. Mycket av det som skrivits om den på senare år har koncentrerat sig på indelningssystemet, de sociala konsekvenserna av de eviga krigen, saker i den stilen. Sparka röv-perspektivet är vanligare i böcker från 1890. 

 Den här boken erbjuder dock det sistnämnd där fokus ligger på karolinerarmén som krigsmaskin och stridande organisation. Ergo erbjuds här fältslag, vapen, taktik och löjligt kompetenta generaler. 

 

Tror det bör smaka för de flesta.  

 /Mattis 




 

Öl - Svenska hantverksbryggerier & deras bästa recept 

 

En bok i sann Johan Banér-anda! Finn inspiration och utvidga dina ölkunskaper med denna stilrena och snygga bok. I en från ax till limpa berättelse får vi följa ölbryggeriets hela process från val av råvaror via mältning, ölstilar och recept till buteljering. Boken gör även nedslag hos flertalet hantverksbryggerier som bjuder på sina bästa recept. 

 

Med denna bok i din hand kommer du snart finna dig i att du likt Johan Banér låter franska sändebud vänta utanför ditt tält i fyra dygn medan du i samma tält bemästrar dessa rusdrycker. Eller för att citera en diplomat från Venedig som sa om Banér att ”han var begiven på dryckenskap, ett säreget kännemärke för hela nationen, vars naturlyte det är”. Mer om det i avsnitt 19

 

//Fredrik 

137 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page