Vilka är alla dessa grader, befattningar och olika typer av officerare (vad är en fänrik, och varför är de hatade?) som Mattis och Per kastar sig med i avsnitten? Dags att dra igång röjsågen och gå loss bland benämningarna.
Vi börjar med det basala, vad är en befattning?
En befattning är en position eller “jobb” som någon inom Försvarsmakten har. Till exempel är ÖB en befattning (överbefälhavare) men det är absolut inte en grad. Michael Bydén är general inom flygvapnet och inget annat. Om precis allt skulle skitas sig i Stora Nordiska kriget 2.0 skulle typ menige Jönsson i 37. hemvärnsbataljonen kunna utses av riksdagen till Överbefälhavare. Men då har det gått på röven, om vi säger så (helt oaktat om Jönsson visar sig vara en Napoleon eller inte).
Du kan ha en befattning utan att vara chef, med lite god vilja kan man säga att granatgevärsladd är en befattning. Eller god vilja: det är en befattning, och en satans ädel sådan. Ibland har befattningar något med grader att göra, ibland inte.
ÖB Michael Bydén är till exempel fyrstjärnig general, men det är en så kallad tillfällig grad som hänger ihop med befattningen. När man är uppe på den stratosfäriska nivå han är på så byter man befattningar och ibland också grader med viss regelbundenhet. Jag ska inte ta gift på detta, men jag tror att alla individer som haft posten som ÖB har gått i pension eller motsvarande efteråt.
När vi ändå pratar generalspersoner (vilket även innefattar amiraler, fast de kallas flaggmän) så finns det en slamkrypare att ju fler stjärnor man har (ju fler stjärnor desto högre grad) desto lägre grad har man inskrivet efter “general-”. Låter det lurigt? Såhär: generallöjtnant har högre grad (tre stjärnor) än generalmajor (två stjärnor). Min asberger/OCD skriker just nu, för vart tog generalkapten vägen?! Hur som helst.
ÖB har då graden general, med exakt noll tillägg. På samma sätt är det med överstelöjtnant, vilket man skulle kunna tro är en högre grad än överste. Överste+löjtnant = “mer” än överste, eller? Fel! Tumregeln bland officerare lyder att ju “renare” grad desto högre.
Vill du höra något extra roligt? Detta gäller inte andra gradsystem inom Försvarsmakten! Där härskar istället logiken och inom specialistofficersskrået så är till exempel översergeant en högre grad än sergeant, och regementsförvaltare slår förvaltare. Alla Försvarsmaktens grader (just nu) hittar du här.
Att jag nu förde specialistofficerare på tal ger mig möjligheten till en snygg övergång, för vad är skillnaden mellan till exempel en sergeant och en fänrik? Korta svaret är “därom tvista det lärde” Några grejer verkar vara okontroversiella:
En fänrik ska vara chef och har personalansvaret i plutonen (den nivån där fänrikar oftast verkar) Detta medför mer knappa dator, och mindre grisa i terrängen, oftast.
En fänrik ska klättra snabbare än en sergeant. Det betyder att hen ska byta befattning oftare för att kunna fortsätta vara chef längre uppåt. Typ.
Varför blir inte en sergeant befordrad lika ofta? För att hen ska förkovra sig och bli specialist inom sin befattning (see what they did there?)
Återigen kan du för enkelhetens skull se framför dig valfri amerikansk krigsfilm där “’Sarge” är en ärrad cigarrökande veteran som ska lära den fjuniga fänriken hur det går till i hans pluton. Fast det ska såklart var en betydligt mer kollegial stämning en så.
När man införde specialistofficerare verkar det som att många tyckte att “vanliga” officerare borde få någon form av tillägg i namnet, varvid det dök upp benämning “taktisk officer” här och där. Om jag fattar det rätt anses detta vara en styggelse i nådens år 2024 och “vanliga” officerare är just det: officerare.
Fänrik
Varför hatar alla fänrikar då, för det kan man ibland höra från lumparberättelser till (inte lika ofta) anställda? Kanske kan det vara för att de är purfärska på sitt jobb och gör merparten av alla sina ledarskapsmisstag under just de två åren de är fänrikar. Personligen hade jag två fänrikar i lumpen där en var bra och en var mest sur. Dem man verkligen inte gillade då var kadetterna, alltså de som inte en är färdigutbildade officerare! Suck sa man kring dem, och behandlade dem som vikarier i högstadiet (om man kunde) eller fick göra en massa onödigt skit om man hade otur.
Nu har jag nämnt ordet “chef” någon gång och det kan vara värt att ta upp: alla i Försvarsmakten har en chef. Alla ska veta vid varje givet tillfälle vem deras närmsta chef är, och gärna vem som är över honom och vem som är över honom också. Att ha och vara chef är inte något fult, det är vad som skiljer en armé från en beväpnad hord individer. Om du är ett tillfälligt indelat stridspar måste någon av dem vara chef. Så är det bara.
Trebefälssystemet
Försvarsmakten har sedan 2009 hållit på och infört ett nytt officerssystem som kallas för trebefälssystemet. I och med det inför man en ny officerskategori som kallas för specialistofficerare samt kategorin gruppbefäl. Jag vågar knappast uttala mig alls om detta då systemet är väldigt omstritt. Det som har hänt är att personer som haft en massa “klassiska” officersgrader – tänk kapten, major, osv. – varit tvungna att galonera om sig (försvarsmaktiska för “byta grad”) till nya specialistofficersgrader. Varför har de varit tvungna att göra det? För att de suttit på sådana befattningar som enligt generaler mm. på Högkvarteret ska innehas av just specialistofficerare. Det här har gjort många väldigt arga av en massa anledningar.
Slut trebefälssystemet
Kapten
Kapten är en grad i alla försvarsgrenar (armén, marinen och flygvapnet) som inte har något som helst att göra med att bossa på en båt. Det kallas fartygschef, och är – se ovan – en befattning. Ergo borde det vara så att en fartygschef på ett fartyg kan vara både örlogskapten och kommendörkapten och lite annat.
“Underofficerare” och “malaj”
Hur är det med de lite mer kalla krigs-befattningarn som ibland dyker upp? Typ underofficer och malaj? Ja, en underofficer var en officer i några av de gamla officerssystemen (NBO, mm. Osv.) som nu inte längre används.
En “malaj” är en nedsättande benämning på en “handräckningsvärpliktig” Och vad är då en sådan? Det var individer som vid mönstringen bedömdes som “icke-vapenföra” (det här var ett tag sedan) och som därigenom blev satta på befattningar där de skulle understödja utbildandet av andra värnpliktiga. Varför är min kursivering viktig? Jo, för att värnplikten är en utbildning som syftar till att krigsförband ska kunna fyllas upp av kompetent folk när/om kriget kommer. Denna, i brist på bättre ord, fantasivärld är den man försöker efterlikna och frammanna genom alla i princip alla övningar som Försvarsmakten i sin helhet gör. En gammal god 90-tals paroll var “Allt för krigsförbanden!” Så malajer var en fredsmässig lösning, men icke desto mindre viktig! När man tog bort malajerna försvann kött som behövde för att i händelse av krig lite lätt ad hoc bemanna till exempel kontor och mobiliseringförråd.
Så nästa gång du hör någon använda det ordet kan du kontra med att den befattningen var krigsviktig.
Comments