Hela Stillahavskriget (i bilder)

Den här texten är tänkt som en companion piece som du kan använda för att hänga med i stillahavspodden med bilder och kartor.

En soldat tillhörande den armé om var först att strida mot japanerna, den kinesiska. Mannen tillhör den kinesiska eliten vilket påvisas att han bär tysk utrustning. Elit eller inte var de kinesiska soldaternas lott att binda japanska förband fram till 1945 och dö i bortglömda miljoner.

Japanska soldater under slaget om Shanghai 1937. Slaget kom att bli en tyfon som kostade Kina minst 187 000 förluster och Shanghai. Slaget blev dock en symbol både i och utanför Kina samt en enande faktor.

Japansk soldat vid en hög av mördade kineser under Nanjingmassakern. Massakern var ett av otaliga och storskaliga brott mot mänskligheten som japanerna gjorde sig skyldiga till i Kina. Foto: Moriyasu Murase

Grynig bild på kinesiska soldater under slaget vid Taierzhuang. Slaget resulterade i en kinesisk seger och blev tillsammans med förlusten av Shanghai och massakern i Nanjing en viktig symbol i Kina som manade till fortsatt motstånd.

Kinesiska soldater efter att Gula floden översvämmats 1938. Den kinesiska ledningen genomförde översvämningen för att hejda den japanska frammarschen. Resultatet blev upp till 900 000 döda kinesiska civila och att japanerna bytte marschväg.

Japanska soldater under slaget vid Changsha 1939. Kriget i Kina degenererade till ett enormt furageringskrig där japanerna genomförde otaliga offensiver som dödade många, men inte förändrade på krigets konstant: Japan var fast i Kina. Bildkälla: Imperial Japanese Army

Japanska soldater vid Khalkin Gol. Här utkämpades ett slag mellan sovjetiska och japanska förband hela sommaren 1939 som slutade i en sovjetisk seger. Detta fick japanerna att inse att man inte kunde expandera åt norr, varför valet i stället föll på expansion i söder.

En Mitsubishi A6M2b Zero lyfter från från hangarfartyg. Zero var det tidiga Stillahavskrigets bästa jaktflygplan och spakades av det som vid tiden var världens bästa piloter. Just hangarfartygen och inte minst hur japanerna använde dessa möjliggjorde dels anfallet söderut, dels angreppet mot Pearl Harbor. Bildkälla: Kure Maritime Museum

USS Arizona i begrepp att gå under i samband med anfallet mot Pearl Harbor 7 december 1941. Japanerna hoppades att chocka USA ut ur kriget för att på så vis ha fria händer under invasionen av Sydasien. Om detta inte fungerade fanns ingen plan B. Bildkälla: NARA

Philippine Scouts på Bataan under det ej framgångsrika amerikansk-filippinska försvaret av Filippinerna. De som tillfångatogs på Bataan drevs sedan ut på Bataans dödsmarsch där otaliga dog av svält, sjukdomar och japansk brutalitet. Bildkälla: National Museum of the U.S. Navy

Den brittiska garnisonen i Singapore kapitulerar och det brittiska imperiet i Asien går i graven. Hela västvärlden underskattade japanernas stridsvärde grovt varför den faktiska japanska kompetensen resulterade i en chock som muterade till skräck. Bildkälla: Imperial War Museum

Vad Japan erövrade på ca ett halvår. Den europeiska stridsskådeplatsen finns inklippt i nedre högra hörnet. Hastigheten och omfattning i anfallet gör detta till en av de mest framgångsrika offensiverna i världshistorien. Problemet var dock att allt ovan vilade på trådtunn logistik och anspråkslös industri varför japanernas enda hopp var att USA skulle kapitulera, vilket inte skedde. Kartritare: Samuel Svärd

Doolittle-räden inleds 18 april 1942. Räden var i stort symbolisk och involverade amerikanska bombningar av Japan. Flygarna fick sedan landa i Kina där japanerna hämnades genom att mörda omkring 250 000 kineser. Bildkälla: U.S. Army Air Force

USS Lexington exploderar under Slaget om Korallhavet 4–8 maj 1942. Slaget utbröt när japanska fartyg sökte ta sig till södra Papua Nya Guinea sjövägen. Även om amerikanerna tillfogades högre förluster än japanerna skrämde bataljen de sistnämnda att istället ta landvägen över Papua Nya Guinea, vilket resulterade i Kokoda Track-fälttåget. Bildkälla: U.S. Navy

Japanska hangarfartyget Sōryū gör undanmanövrar under slaget vid Midway 4–7 juni 1942. Slaget hade sin upprinnelse i japanska försök att utplåna den amerikanska flottan. I stället slutade det i en japansk katastrof där Tokyo tappade fyra hangarfartyg vilket var nära nog irreversibla förluster. Bildkälla: United States Army Air Forces

Australiensiska soldater på Kokoda Track. Efter Korallhavet beslutade sig japanerna för att korsa Papua Nya Guineas bergsdungel till fots i stället. De drev under tidiga hösten 1942 australiensiska förband framför sig, men besegrade till slut sig själva via marsch och sjukdomar. Det som framför allt ledde till att operationerna fick avbrytas var dock de amerikanska landstigningarna på Guadalcanal. Bildkälla: Australian War Memorial

Amerikanska marinkårssoldater går iland på Guadalcanal 7 augusti 1942. Detta var början på den amerikanska motoffensiven och slaget på ön kom att fortgå till tidiga 1943 samt förblöda japanska krigsmakten. Bildkällan: Bettman Archive

SOPAC, södra Stillahavsområdets operationsområde, i kartform. Som du ser så inleddes det hela med amerikanska landstigningar på Guadalcanal. Dessa följdes av hopp upp längs ökedjan med Bougainville som slut. Syftet med det hela var att isolera den japanska basen Rabaul som låg på grannön New Britain. Kartritare: Samuel Svärd

USS Quincy i begrepp att sänkas under slaget vid Savo 8–9 augusti 1942. Savo var det första sjöslaget vid Guadalcanal och slutade i en förkrossande japansk seger. De japanska fartygen lyckades smyga sig på sina amerikanska kollegor och sänkte fyra tunga amerikanska kryssare till priset av försumbara japanska förluster. Katastrofen hade kunnat bli än värre om inte den japanske chefen beslutat sig för fara hem i stället för att ge sig på den amerikanska transportflottan. Imperial Japanese Navy

Japanska stupade efter det första större slaget till lands på Guadalcanal, det vi Tenarufloden 21 augusti 1942. Slaget var litet och inbegrep japanska tjurrusningar mot amerikansk eldkraft. Resultatet: en amerikansk seger och att idén om den japanska supersoldaten fick sig en törn. Bildkälla: USMC

En amerikansk marinkårssoldat på och efter slaget vid Edsons Ridge 12–14 september 1942. Slaget var ett av flera japanska försök att slå sig igenom till Henderson Field, det flygfält som marinkåren försvarade och som hela slaget kom att kretsa kring. Trots att slaget var tight så misslyckades japanerna i sitt syfte.

USS Enterprise under slaget vid Santa Cruz, 25–27 oktober. Slaget var ett av otaliga som utkämpades kring Guadalcanal och resulterade i en japansk seger samt ett sänkt amerikanst hangarfartyg. Japanerna lyckades dock inte utnyttja sin seger till en strategisk framgång. Bildkälla: Official U.S. Navy Photo

Japanska transporfartyget Kinugawa Maru på grund vid Guadalcanal efter sjöslaget vid Guadalcanal 12–15 november 1942. Slaget blev en japansk förlust och spiken i kistan för alla vidare försök att försörja de japanska styrkorna på ön. Japan kunde sätta i land folk på Guadalcanal, men inte försörja dem varför japanska soldater dog i tiotusentals av svält och sjukdomar snarare än strid. Denna trend gäller för hela kriget där över hälften av de japanska döda dog utanför strid. Gällande Guadalcanal drogs de sista japanska soldaterna ut i början av februrari 1943. Bildkälla: U.S. Navy

En australiensisk soldat försöker få en japansk soldat att kapitulera vid Buna, japanen svarar med att sätta en handgranat mot sitt huvud. Parallelt med Guadalcanal-fälttåget utkämpades horribla strider vid Buna-Gona. Dessa slutade i en allierad seger och med att de japanska garnisonerna stred bokstavligen till sista man. Även denna trend höll i sig under resten av kriget. Bildkälla: Australian War Memorial.

Kapten Robert Faurot som deltog i slaget vid Bismarcksjön. Slaget inbegrep allierade vågor av flygplan som gav sig på japanska fartyg som sänktes i skala. Bataljen resulterade i att japanerna gav upp att försöka ta stora delar av östra Papua Nya Guinea. Bildkälla: NARA

Post Buna-Gona följde ett år av allierade offensiver i det operationsomårde som kallades SWPA (dvs. sydvästra stillahavsområdet). Som du ser på kartan kretsade fälttåget kring en serie alleriade landstigningar bakom japanska linjer. Med det skars stora japanska förband av för att tyna bort av svält och sjukdomar i djungeln. Kartritare: Samuel Svärd

Amerikanska soldater går i land på Rendova under förvirrade former i samband med New Georgia-fälttåget. Striderna på New Georgia utkämpades i en av jordens mest gräsliga terränger och slutade med en japansk evakuering. Hela operationen var framför allt ytterligare ett steg upp för den stege som var Solomonöarna i SOPAC. Foto: Robert Jacquot

Amerikanska soldater i strid på Bougainville. Invasionen av Bougainville var sista steget i SOPAC-stegen och inleddes i november 1943. Väl nergrävda kunde amerikanerna låta den japanska garnisonen på andra sidan ön hållas samtidigt som de flygfält man erövrade/upprättade skar av Rabaul definitivt. Bildkälla: U.S. Army.

Väl avskurna flottstridskrafterna vid Rabaul som i lugn och ro förintas av amerikanska hangarfartyg. Rabauls 100 000 man starka garnison satt sedan av resten av kriget utan att någon försökte rucka på dem. I stället gick man runt dem och lät japanerna leva på gräs och sniglar. Foto: Paul T. Barnett

Levande, sårade, döda och döende på Red Beach 3 på Tarawa. Slaget utkämpades 20–23 november 1943 och blev ett perfekt litet helvete. 2 619 japanska soldater från särskilda landsstigningsstyrkan höll mot 19 965 marinkårssoldater plus omfattande amerikanska flyg- och flottstridskrafter. När allting var sagt och gjort hade amerikanerna tagit ön och lidit 3 797 förluster. Av japanerna överlevde 17. Bildkälla: U.S. Navy.

Japanska soldater som tagit sina liv hellre än att ge sig på Tarawa. För japanska soldater var kapitulation sällan eller aldrig ett alternativ. I stället tenderade de att storma mot fienden i ett sista anfall eller att begå självmord. Bildkälla: Library of Congress.

Tarawa var första slaget i POA (centrala Stilla havet). Operationerna i POA inbegrep det man tänker sig som kriget i Stilla havet: marinkåren som hoppar från ö till ö och möter ursinnigt motstånd från japanska ögarnisoner som slåss till döden. Kartritare: Samuel Svärd

En Typ 94 Te-Ke lätt stridsvagn bärgas på en M4 Medium Tank på Kwajalein. Slaget utkämpades 31 januari 1943 till 3 februari 1944 och var en rätt rättfram operation. Med det bröt sig amerikanerna in i Marshallöarna vilket tog dem ett steg närmare Marinarerna varifrån man tänkte sig bomba Japan. Foto: Tennelly

Japanska ammunitionsfartyget Aikoku Maru exploderar udner Truk-räden 17–18 februari 1944. Vid det här laget hade den amerikanska industrin förlänat amerikanerna ett sådan materiellt övertag att de kunde angripa i POA, SWPA och SOPAC samtidigt som de avdelade resurer för att förgöra de japanska flottstridskrafterna på öbsen Truk. Mycket riktigt blev Truk helt oanvändbart efter räden. Bildkälla: U.S. National Park Service

Första världskriget utkämpat i bergsdjungel. Japanerna lät sig inte förfäras över att det gick piss i Stilla havet. Tvärtom inledde man en brett upplagd invasion av Indien som pågick mars–juli 1944. Brittiska styrkor lyckades dock hejda den japanska offensiven vid Imphal och Kohima. När japanerna väl retirerade efter många månader av envisa anfall var de så försvagade att upp till 70 procent av dem dog under återtåget genom djungeln. Bildkälla: No 9 Army Film & Photographic Unit

Japanska soldater anfaller under Ichi-Go-offensiven som genomförde i och mot Kina från 19 april till 31 december 1944. Detta var den största offensiven i Japans historia, tillfogade kineserna minst en halv miljon förluster och ledde till just ingenting. Japanerna ville med Ichi-Go slå ut amerikanska flygbaser i Kina, men nya upprättades snart på ön Saipan. Därtill ville man skapa en landbrygga mellan de ockuperade delarna av Kina och Indokina, men detta visade sig ovidkommande eftersom amerikanska ubåtar ändå gjorde att man knappt kunde förflytta saker mellan det asiatiska fastlandet och Japan.

I SWPA gick de amerikanska hoppen längs kusten bra. Undantaget var ön Biak där strider utkämpades under hela sommaren 1944. Det du ser på bilden är en av de grottor som den japanska garnisonen förskansade sig i. Eftersom den japanska logistiken havererat sedan länge hittade man i dessa slakterier för människokött. Under striderna på Biak förlorade båda sidor omkring 10 000 man var och för amerikanernas del så bestod omkring 7 000 av förlusterna av sjukdomsfall. Bildkälla: U.S. Army Center of Military History

En amerikansk marinkårssoldat aprocherar japanska civila på Saipan. Invasionen av Saipan var den dittills största amfibieoperationen i historien och utkämpades 15 juni till den 9 juli 1944. Båda sidor drabbades av omfattande förluster, men på Saipan fanns även en stor mängd japanska nybyggare. Av dessa dödades minst 7 000 under slaget, varav ottaliga tog sina liv hellre än att fångas av amerikanerna. När amerikanerna väl intagit Saipan kunde de upprätta flygbaser på ön och dess grannöar varifrån man kunde inleda bombnnigarna av Japan. Foto: Angus Robertson

Utanför Saipan utkämpades även 19–20 juni slaget om Filippinska sjön. Detta var ett enormt sjöslag, men eftersom japanska flott- och flygstridskrafter nu var en skugga av sitt forna jag kvalitetsemässigt (både vad beträffar materiel och utbildning) kom amerikanerna att kalla det för "the Great Marianas Turkey Shoot". Bildkälla: US Navy

Marinkårssoldater på Peleliu. Eftersom allting gått bra i SWPA kände sig USA nu redo att befria Filippinerna. Peleliu behövde dock (trodde man, det visade sig felaktigt) erövras för att säkra befrielsens högra flank. Resultatet blev ett av Stillahavskrigets vidrigaste slag som utkämpades under hösten 1944. Slaget kom att kosta USA 10 000 förluster, Japan ungefär lika mycket. Skillnaden var dock att de japanska förlusterna gick att dela upp i stupade och 19 krigsfångar. Bildkälla: NARA

Douglas MacArthur går iland på Leyte i Filippinerna i oktober 1944. MacArthur hade själv förlorat ögruppen 1942 och hade sedan dess varit mån om att ta tillbaka den (det var bl.a. hans påtryckningar som var orsaken till att man gjorde det ö.h.t., flottan ogillade idén). Foto: Gaetano Faillace

Rök läggs ut av amerikanska eskortjagare för att skydda eskorthangarfartyg. Bilden togs under slaget vid Leytegulfen; världshistoriens största sjöslag. Slaget bestod av japanska försök att lura iväg amerikanska örlogsfartyg från den amerikanska transportflottan. Detta lyckades varför transporterna kunde angripas vid Samar. Amerikanerna tillfogades förluster, men räddades av att den japanske chefen drabbades av tvivel och kunde dra sig undan innan han hann tillfoga amerikanerna ett katastrofalt nederlag. Bildkälla: national museum of us navy

17-årige korpralen Yukio Araki håller i hundvalp dagen innan han dödas under ett kamikazeanfall. Kamikazeangreppen började dyka upp i skala kring just Filippinerna 1944. Mest kända är flygarna, men motsvarigheter fanns även i form av enmanstorpeder och raketer. Vid det här laget involverade japanskt pansarvärn bl.a. "mänskliga kulor"; dvs. självmordsbombare.

Två amerikanska slagskepp och tre tunga kryssare på väg mot den filippinska ön Luzon. Efter att ha befriat Leyte tog man sig an Luzon. Där väntade omfattande japanska förband som skulle komma att binda upp stora amerikanska truppmassor under resten av kriget. Bildkälla: U.S. Navy Photo

Det befriade Manila. I den filippinska huvudstaden utkämpadse 3 feburari till 3 mars 1945 Stillahavskrigets största SIB. Samtidigt inledde japanerna en storskalig massaker av alla filippiner de kunde slå klorna i. Resultatet var att omkring 100 000 av Manilas medborgare dödades och mördades av amerikansk indirekt eld och japanska svärd, bajonetter och kulor.

Amerikanska bombplan av typ B-29 över Rangoon 22 mars 1945. Den amerikanska bomboffensiven mot Japan inleddes under sena 1944 och fortsatte kriget ut. Rätt raskt gick man över till brandbomber (eller ja, napalmklusterbomber) eftersom de japanska städerna till stor del var byggda av trä och papper. Bara i bombningarna av Tokyo 9–10 mars 1945 dödades minst 79 466 människor. Dessa var de man räknade, men tusentals fler förvandlades till aska. Bildkälla: United States Army Air Force

Brandbombningar av Toyama, så som de såg ut från ovan. Bombningarna var bara en del av en större utstrypningskampanj som genomfördes av USA mot de japanska hemöarna. Utöver bombningarna så stängde man i praktiken ner den japanska handelsflottan via ubåtor och sjöminor. Man sprängde järnvägar och broar längs hela Japan vilket fick ekonomin att haverera ytterligare. Förmodligen hade Japan utsatts för en ren svältkatastrof om kriget fortsatt några månader längre än det gjorde. Bildkälla: USAAF Photographe

Amerikanska flaggan reses över Iwo Jima den 23 februari 1945. Bilden fick många amerikanska civilpersoner att tro att slaget om Iwo Jima i praktiken var vunnet (man hade landstigit redan den 19 februari). De blev grymt besvikna. Slaget kom att mala på till den 26 mars och bli ett av de hårdaste under hela Stillahavskriget. Foto: Joe Rosenthal.

Marinkårssoldater går förbi en av sina kamraters grav på Iwo Jima. Slaget kom att kosta USA 27 000 förluster, Japan 22 000. Att förlustration var negativ för USA:s del bådade mycket illa inför invasionen av Japan. Bildkälla: NARA

Rökmolnet som uppstod i samband med att det japanska superslagskeppet Yamato sänktes utanför Okinawa 7 april 1945. De små mörka objekten till vänster om svampmolnet är jagare. Yamato var det största slagskeppet i världshistorien, men tillbringade andra världskriget framför allt i hamn. Orsaken var det som även kom att sänka henne: hangarfartygsbaserade flygplan gjorde henne ömtålig. U.S. Navy photo

En marinkårssoldat störtar fram över Okinawa. Slaget om Okinawa utkämpades 1 april till 22 juni och blev en katastrof för alla inblandade. De stridande kämpade på i en ocean av lera och likmaskar, och när allting var sagt och gjort hade japan förlorat 70 000 stupade soldater och 20 000 stupade milismän. Amerikanerna drabbades å sin sida av 12 400 stupade och 66 000 sårade, sjuka och psykiatriska förluster. Ingen av dessa siffror bådade gott inför invasionen av Japan. Bildkälla: NARA

Slaget om Okinawa i kartform. Slaget utkämpades främst på öns södra del där japanerna försvarade sig utifrån flera linjer som till största del var upprättade under jord. Kartritare: Samuel Svärd.

Två marinkårssoldater tillsammans med sitt okinawiska adoptivbarn. Slaget om Okinawa blev okinawiernas partiella undergång. Hela 100 000 av dem dödade av båda sidors indirekta eld, sjukdomar, svält och självmord. Bildkälla: NARA

Atombombens svampmoln så som det såg ut från Hiroshimas gator. Kärnvapenbombningen av Hiroshima räckte dock inte för att framtvinga en japansk kapitulation. För detta krävdes en sovjetisk invasion av Manchuriet och ytterligare en atombomb över Nagasaki. Till och med då reagerade flera japanska officerare på kejsarens kapitulation med att göra en misslyckad militärkupp. Foto: Mitsuo Matsushige

Represanter för Japanska imperiet på USS Missouri den 2 september 1945. Med deras underskriftet är Stillahavskriget och med det andra världskriget äntligen över.

---

Gillar du detta och vill lyssna på liknande avsnitt?

Då vill vi rekommendera följande avsnitt:

• 4. Därför släpptes atombomberna

• 12. Crap vapen

• 18. ”17 av 2 619 man överlevde slaget!”

• 23. Axelmakternas specialförband

• 26. Ämnet vi inte kan någonting om (eller marina fuck-ups)

• 39. Strid till siste man

• 43. Patreon avsnitt: Vansinniga experiment utförda av och på soldater

• 44. "Jättestora båtar med jättestora pangar!"

• 48. Mat som vapen under andra världskriget

• 54. Vietnamkrigets segrare

• 55. Det sexigaste ämnet: Stillahavskrigets logistik

• 56. Patreonavsnitt: Soldaterna som överlevde allt

• 58. Douglas MacArthur: USA:s Conrad eller bara överskattad?

• 81. Svenska Jagare

• 91. Buna–Gona: andra världskrigets värsta slagfält

• 92. Patreonavsnitt: ”Atombomb höger!” – cykelskyttets öden och äventyr

• 93. Historiska ärr och att göra upp med sin historia

• 96. Patreonavsnitt: Att städa efter ett krig

• 99. Vapentekniska återvändsgränder

• GIIA-avsnitt 28. Per Engströms avsnitt – Slaget vid Okehazama

• 106. Patreonavsnitt: Kejserliga japanska flottan under mellankrigstiden

• 120. Patreonavsnitt: Logistisk dekadens

Stötta Krigshistoriepodden!

Tycker du att detta verkar intressant och du vill ha mer av Krigshistoriepodden? Bli Patreon! Genom att bli Patreon på nivån "Medeltung Bandmatad Kulspruta" så får du tillgång till ALLA avsnitt som Krigshistoriepodden producerat, det är 44st patreon-exklusiva avsnitt! Dessutom får du tillgång till vår Discord-kanal där mycket material, diskussion och allmänt häng finns. Det är även via Discord som du lättast kommer i kontakt med Pär eller Mattis. Som Patreon får du även tillgång till alla våra fredagsartiklar som Pär eller Mattis skriver varje vecka, rabatt i webshopen samt förtur till live-event. Ja du ser, det är bara att klicka in dig och bli Patreon nu!

Vill du stödja Krigshistoriepodden men känner att Patreon inte är rätt för dig så kan vi rekommendera att du tittar in på vår webshop där du hittar allt från ärorika muggar och posters till tischor med bland annat vårt skyddshelgon Conrad von Hötzendorf!